Dedi

Så jag tänkte lägga upp en liten text om en av mina vänner från asien, antagligen den utav dom som jag kom närmst under resan.

Dedi
Egentligen vet jag inte riktigt vart jag ska börja när det gäller honom. Han betyder egentligen ganska mycket för mig, absolut mer än vad jag betyder för honom. Men det gör mig inget! Minst en gång om dagen så sticker mina tankar iväg åt hans håll.
Men jag tänkte jag skulle skriva lite om hans utseende. Han har en ganska stor mun med stora läppar och det är nästan alltid ett leende på dessa läppar. Han har ganska små bruna ögon som lyser när han ler, man skulle kunna säga att han även ler med ögonen. Näsan är ganska bred och han har en rätt mörk men fin hudfärg. Håret, det måste nog vara det bästa, det är gör verkligen Dedi. Ett stor svinto rufs som är mörkt i botten med lite solblekta toppar/slingor. Det står ofta åt alla håll och det går att forma hur man vill.
Första kvällen jag träffade honom va jag faktiskt tvungen (efter några double double) att fråga om jag fick känna på det. Det va ganska strävt och lite fett så jag frågade vad han hade i håret för att få det så. Svaret jag fick va att han aldrig hade några produkter i håret förutom saltvatten eftersom han surfar varje dag och att han bara tvättade det en gång i veckan. Låter inte super fräscht men jag gillar det. Han har även en riktigt snyggt musklad kropp med många rutor på magen. Ögongodis.



Dedi har en underbar personlighet. Han är alltid glad, väldigt trevlig, omtänksam, charmig, ja jag skulle kunna skriva hur mycket som helst. Han är verkligen en genom go kille.
Han är spronsrad av Rip Curl och har varit en utav de bästa i indonesien i vågsurfing tills han skadade sig rejält i knät. Men han är på väg tillbaka nu och tränar och tävlar en massa.



Jag kommer ihåg första gången jag såg honom. Jag hade hört rätt mycket om honom av Maria, Frida och Josefin som hade hängt med honom innan och hade fått en bild i huvudet av hur han kunde se ut. Så skulle vi ut och shoppa lite första dagen tillbaka i Kuta när en moppe stanna jämte oss. Jag minns att första tanken om killen på moppen va "jaha, så kan man ju också se ut". Det satt en kille som såg väldigt sliten ut med håret ståendes åt alla håll och kanter. Inte allt som jag tänkt när det pratat om honom. Men alla hamnade på Alleycats samma kväll och vi pratade nästan hela kvällen och ju mer vi pratade desto sötare blev han.

Han är antagligen den utav alla från asien som jag håller mest kontakt med. Vi pratar ofta på facebook och vi har skypat några gånger. Det kan göra en hel vecka för mig att få se och höra hans röst i endast några minuter genom skype. Dedi är verkligen en kille som jag aldrig kommer glömma och som jag kommer försöka hålla kontakten med. Jag ska absolut på min nästa resa hälsa på honom på Bali och kanske stanna lite längre den här gången.


Kommentarer
Postat av: Angie

Naaw, vad fint du skriver :) och jag börjar förstå vad allt och alla betyder för dig, mer nu än innan!

2010-07-22 @ 12:15:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0