14 juni 2010

Jag har börjat skriva igen.
Jag skriver visserligen för hand men jag funderar på om jag ska börja lägga upp lite av det jag skriver här. Jag va ju väldigt dålig när det gällde min reseblogg, inte ett ända inlägg kom upp under det fyra månaderna jag var borta och det ångrar jag verkligen. Jag önskar att jag skrivit varje dag för ibland hade jag gett vad som helst för att kunna kolla tillbaka och läsa om mina upplevelser och tankar. Vissa minnen bleknar alldeles för snabbt och det är svårt att minnas allt som hände under min tid i asien. De än så länge fyra bästa månaderna i mitt liv.
Jag skriver i min bok när jag får flashbacks eller när jag längtar tillbaka så mycket att det bokstavligt talat gör ont i mitt hjärta.

Jag vill väldigt gärna dela med mig av allt som hände och därför kan jag nog bli lite tjatig ibland. För vem jag än pratar med och vad vi än pratar om så kan jag nästan alltid refera det tillbaka till Asien. Allt för att så jag får berätta lite om det jag upplevt och om hur lycklig jag är som gjort resan. Att egentligen bara skriva och berätta om det kommer inte göra resan rättvisa, allra helst hade jag velat ta med alla min vänner till mitt paradis och uppleva allt tillsammans med dom. För hur underbart hade det inte varit att få ta med några av mina närmsta, Angelica eller Lisa, och visa dom allt. Det är lite av en dröm jag har som antagligen aldrig kommer bli sann och därför väljer jag nu att skriva här.

Så för det som är intresserade kommer jag nu lägga upp mina starkaste, roligaste, lyckligaste, sjukaste och mest underbara minnen här. Det kan nog bli ganska långa inlägg ibland men jag har hur många bilder som helst som jag kan lägga upp så jag hoppas det jämnar ut lite.

Eftersom jag pratar om resan nästan hela tiden är det nog några som redan hört det jag skriver här och då kanske ni märker att jag förfinar/håller inne med vissa delar/detaljer. Vissa saker som hänt där nere ska inte alla öron höra eller ögon läsa men jag ska försöka få med det mesta.

Som vanligt skriver jag att vi får se hur mycket som kommer upp här. Min skrivlust brukar ta slut ganska snabbt men jag hoppas att den håller i sig så ni alla, mina 3-6 läsare, iallafall får ta lite del i mitt livs äventyr.


Selamat tinggal!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0