20 dagar.

Imorse fanns det ett avsnitt av Livräddarna på Bondi Beach - Bali inspelat till mig. Så jag hade en lite mysig frukostsund för mig själv framför tvn med Livräddarna. Det var nästan så jag fick en liten tår i ögat när jag såg Eka på tvn.


Vi lärde ju känna ett gäng livräddare när vi var där föra gången. Vi hade alltid en pratstund med dom varje dag, även när de bytte plats och vi fick gå i 20 minuter för att träffa dom. Men de är nog de ända som jag inte har haft någon kontakt med alls sen vi lämnade Bali. Jag har inte någon utav dom på facebook eller några telefonnummer så de har inte en aning att vi snart kommer. Därför är det väldigt roligt att kunna se dom på tv ibland, även om det var längesen det spelades in är det samma goa killar som håller koll på Kuta beach.





Jag behöver egentligen inte skriva att jag längtar för det borde alla förstått nu. Men jag kom på idag att jag nog aldrig känt såhär innan. Inför förra resan längtade jag inte såhär mycket, eller inte på samma sätt. Det är riktigt plågsamt nu att sitta på jobbet och inte ha något att göra för det ända jag kan tänka på är Bali. Men tre arbetsdagar kvar sen slipper jag i alla fall den skiten...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0